En sak som jag sedan länge försökt göra är att prata med en så neutral dialekt som möjligt. Detta har resulterat i att många, speciellt från de södra delarna av Sverige, tror att jag är från Stockholm. Jag kan bara anta att de aldrig hört en riktig stockholmare. Men denna vana är något jag även strävar efter när jag pratar engelska; jag vill inte att folk ska höra var jag är ifrån. Dels därför att den svenska accenten inte är speciellt vacker men mest därför att jag inte vill att någon ska bli distraherad av den när jag pratar. Jag har trots allt oftast väldigt viktiga och insiktsfulla kommentarer. Därför blir jag alltid glad när folk som jag träffar frågar hur det kommer sig att jag inte har någon accent, och detta har hänt relativt ofta under den dryga vecka jag har varit här.
Exempelvis var jag på en så kallad Out of State mixer på universitetet, vilket är en träff för studenter som är från andra delstater än Texas såväl som internationella studenter. Där träffade jag flera personer som var förvånade över min väldigt neutrala accent och vissa var riktigt imponerade över hur väl jag talade. Vi spelade också en slags bingo där vi skulle hitta personer som överensstämde med olika påståenden (hitta någon som talar ett annat språk än engelska i hemmet, som flugit mer än 5 timmar för att komma till Texas etc.) Jag gick verkligen in för det och var den första som fyllde en rad (jag gjorde det på mindre än två minuter). För detta fick jag välja ett pris och jag valde en vattenflaska med universitetets logga på. Den är både snygg och väldigt praktisk just nu då den typiska högstatemperaturen under dagen ligger på mellan 35 och 40 grader.
På lördagen följde jag med både gamla och nya bekantskaper till Cedar Park, som ligger en bit utanför Austin, och där gick vi på klubben Wild West där vi både dansade two step såväl som mer modern klubbdans. En sak som förvånade mig är att vid flera tillfällen gjorde hela dansgolvet synkroniserad dans, jag trodde sådana saker bara existerade i klyschiga filmer men tydligen är detta en grej som faktiskt sker.
Jag träffade även en kille från Kalifornien. Han var i stan för att besöka sin flickvän, som studerar vid Southwestern, jag pratade med dem båda en stund innan han avbröt sig och sa “Jag måste fråga, hur kommer det sig att du inte har någon accent?”. Jag kunde inte låta bli att skratta till.